Du tror att du äger 500 bolag. Du äger nio.

Inflationen är inte 2 procent. Den är 10.

Statistikbyråerna mäter inflation med en varukorg. Vi mäter den med guld, för guld är den enda pengen som ingen kan trycka mer av. Sedan januari 1971 har guldpriset i dollar stigit med 8,8 procent om året. Det är hur mycket dollarn tappat mot en fast måttstock.

Men guld är inte helt fast. Varje år grävs det fram nytt guld, ungefär 1,5 procent av allt som redan finns ovan jord. Tänk på det som en kaka som växer med 1,5 procent om året. Om din bit ändå blir 8,8 procent dyrare varje år är det inte kakan som blivit mer värd. Det är pengarna som blivit mindre värda. Lägger vi ihop de två får vi den verkliga inflationen. Vi kallar den true-flation.

I kronor blir ribban 11,6 procent, eftersom kronan dessutom tappat mot dollarn sedan 1971. Allt som växer långsammare än så tappar köpkraft, även om det ser ut som en vinst på kontoutdraget.

Två av fem index klarar ribban. Ingen av dem är svensk.

Vi tog de fem index som svenska sparare oftast ser: S&P 500, Nasdaq 100, OMXS30, hela Stockholmsbörsen (OMXSPI) och tyska DAX. Alla räknade i dollar så att de går att jämföra, tio år bakåt, utan utdelning.

Stockholmsbörsen har gett 6 till 7 procent om året i dollar. Det låter hyggligt. Mätt mot true-flation är det ett tapp på runt 4 procent om året, i tio år. Mätt i guld har OMXSPI tappat 41 procent av sitt värde sedan 2016.

Indexet säger inte vad bolagen gör. De flesta klarar sig inte.

Att S&P 500 gav 13,6 procent om året betyder inte att bolagen i S&P 500 gav 13,6 procent. Vi tog varje bolag som sitter i indexen i dag och som var noterat för tio år sedan, 837 bolag, och frågade: slog du 10,3 procent om året?

I S&P 500 svarar 208 av 465 bolag ja. Det är 45 procent. Mer än hälften av bolagen i världens starkaste index har alltså tappat köpkraft. På Stockholmsbörsen klarar 21 procent av bolagen ribban. I DAX 35 procent.

Men titta på den högra stapeln för varje index. De 208 amerikanska bolagen som klarar sig väger 77 procent av indexet. De 48 svenska väger 46 procent. Det är den skillnaden som förklarar hur ett index kan klara en ribba som de flesta av dess bolag missar.

Nio bolag står för halva avkastningen.

Vi räknade ut hur mycket varje bolag bidragit till S&P 500:s avkastning de senaste tio åren, utifrån hur mycket det vägde när perioden började. Sedan sorterade vi. Nio bolag räcker för att komma till hälften. Nvidia ensamt står för 11 procent av hela indexets avkastning, från en startvikt på 0,2 procent.

Vad händer med indexet om vi plockar bort dem? Vi byggde om varje index med dagens medlemmar och deras vikter för tio år sedan, och tog sedan bort de bolag som bidragit mest. Det är ett experiment, inte ett riktigt index. Men det visar hur tunn marginalen är.

Indexfonden köper mer av det som redan stigit.

Så här fungerar ett börsvärdesviktat index. Ju större bolaget är, desto större andel av indexet. När ett bolag stiger blir det större, och indexet äger automatiskt mer av det. När ett bolag faller äger indexet mindre av det. Indexet säljer aldrig vinnarna och köper aldrig förlorarna. Det gör precis tvärtom.

De tio största bidragsgivarna i S&P 500 vägde 14 procent för tio år sedan. I dag väger de 43 procent. I Nasdaq 100 gick samma grupp från 50 till 74 procent. Den som köper en indexfond i dag köper alltså vinnarna, efter att de vunnit, i den storlek de nått genom att vinna.

Det är inte ett fel i indexfonden. Det är dess konstruktion. Men det är inte den bild de flesta har. "Bred spridning över 500 bolag" beskriver listan, inte pengarna. Pengarna ligger i tio.

Stockholmsbörsen: tre bolag och en lång svans.

Sverige är den tydligaste bilden av allt det här. Av 358 bolag på Stockholmsbörsen var 226 noterade för tio år sedan. 48 av dem slår ribban. 91 av dem, fyra av tio, har gått minus i dollar på tio år. Inte minus mot guld. Minus.

Tre bolag står för hälften av hela börsens avkastning: AstraZeneca, ABB och Investor. AstraZeneca gör det dessutom med 9,5 procent om året, alltså under ribban, bara i kraft av att det är störst.

Det som slår pengarna är en teknikvåg, inte marknaden.

Nasdaq 100 är det enda indexet där bredden håller. Där slår 70 procent av bolagen ribban. Medianbolaget ger 16,4 procent. Indexet klarar sig även utan sina tio största vinnare.

Det är inte förvånande. Nasdaq 100 är ett teknikindex och vi lever mitt i en teknologisk våg där kapitalet och vinsterna samlas i just de bolagen. Men läs det rätt. Det säger inte att aktier slår inflationen. Det säger att en sektor gör det, just nu. Samma sektor som ligger i toppen av S&P 500 och bär det indexet också. Det är en och samma våg, räknad två gånger.

Det nya perspektivet

Om du tar med dig något från den här analysen, ta med dig de här tre sakerna.

Det är ingen uppmaning att sälja indexfonden. Det är en beskrivning av vad man faktiskt äger. Historisk utveckling är ingen garanti för framtida avkastning. Men den är en ganska bra beskrivning av vad som hänt.