Hur mycket guld kostar börsen?

För två veckor sedan gick jag igenom 155 år av börsen, i dollar och i guld, direkt i diagrammen. Jag fick mycket bra respons, men också många som tyckte att det blev för detaljerat och att de inte hängde med. Så här kommer samma jämförelse igen, fast utzoomad och samlad i enklare bilder.

Det handlar om S&P 500, de 500 största bolagen i USA. Jag tycker att det är det bästa indexet för att mäta börsen över lång tid, och forskare har räknat fram det bakåt ända till 1800-talet. Den här gången börjar jag 1925, mellan världskrigen, när länderna försökte ta sig tillbaka till guldet efter första världskriget.

Innan vi börjar: jag säger inte att aktier eller börsen är dåliga. Jag bygger själv ett bolag, och börsen är ett jättebra sätt att bygga och äga bolag. Det jag vill ge är ett perspektiv som jag tror att många missar. Det du ser beror på vad du mäter med, och guld kan vara ett alternativ för att bevara värde över tid.

Det är börsen vi mäter. Guldet är linjalen.

Vi är vana att mäta börsen i en valuta. S&P 500 mäts i dollar, och här i Sverige mäter vi i kronor. Men man kan också fråga hur mycket guld man får för en andel i indexet. Eller annorlunda uttryckt: hur hade det sett ut om jag haft guld i stället för att vara investerad i de 500 största bolagen i USA?

Priset i guld är S&P 500 delat med guldpriset i dollar per uns. Ett uns är 31,1 gram, och eftersom gram är lättare att greppa skriver jag båda. När jag säger att börsen föll 50 % mätt i guld betyder det att en andel i S&P 500 köper hälften så mycket guld vid botten som vid toppen.

Linjalen själv har haft tre lägen. Fram till 1933 var ett uns guld 20,67 dollar. Det var inte ett pris, det var definitionen av en dollar. 1934 bestämde staten att samma uns var 35 dollar, och där låg det fast till 1971. Sedan dess är priset rörligt.

Mellan 1934 och 1971 visar guldmåttet alltså i praktiken bara dollarn. En måttstock som någon håller fast mäter ingenting.

Sedan 1971 har allt växt, mätt i dollar

Den 15 augusti 1971 stängde president Nixon möjligheten för andra länders centralbanker att växla dollar mot guld. Från den dagen var dollarn inte knuten till något. Guldet fortsatte att värderas som det är, en begränsad tillgång som många litar på ska hålla sitt värde. Samtidigt fortsatte USA att öka mängden dollar, och till slut gick det inte att hålla ihop en begränsad tillgång med en valuta som bara växer.

Tittar man på guldpriset efter 1971 är det svårt att dra någon annan slutsats än att något har hänt med dollarn. Pengamängden har vuxit 37 gånger, konsumentpriserna 8,5 gånger, S&P 500 84 gånger och guldet 113 gånger. När det finns så många fler dollar stiger allt som är knappt, mätt i dollar. Aktier också.

Mätt i guld har en andel i S&P 500 i stället tappat 26 % sedan 1971, räknat på bara kursen. Med utdelningar har den drygt tredubblats även i guld, och det ska sägas.

Fyra faser, i dollar och i guld

När jag lade 155 år av börsen bredvid varandra i förra analysen såg jag samma fyra faser komma tillbaka gång på gång. Först går marknaden sidledes, ofta i många år. Sedan bryter den ut och trendar. I slutet av trenden blir det en bubbla, där uppgången går snabbare än under hela perioden innan. Sedan kommer en stor korrigering, och efter den börjar faserna om.

Ritar man ut faserna på S&P 500 i dollar sedan 1971 börjar det med en stor korrigering kort efter 1971, oljekrisen. Sedan går marknaden sidledes fram till 1982, trendar och får en ganska liten korrigering i kraschen 1987. Sedan samma sak igen: konsolidering, trend och IT-bubblan.

Därefter kommer en konstig fas med en dubbelkrasch, 2000–2002 och 2007–2009, utan att indexet kommer särskilt mycket högre däremellan. Sedan 2009 en lång trend, där covid bara blev en kort dipp. Varje stor topp har varit högre än den förra, och varje fall sedan 1971 har tagits igen, som längst på sju och ett halvt år.

Många menar att vi inte haft några riktigt stora krascher sedan finanskrisen 2008, bara en enda lång uppgång. I dollar stämmer det. Men mätt i guld börjar samma period med en jättekrasch. Från 1971 till 1980 föll börsen 93 % mätt i guld, från 2,60 till 0,17 uns, och det pågick i nästan tio år. Hade du haft guld i stället hade du kunnat köpa allt mer av börsen under hela den perioden.

Sedan konsolidering, en trend, en mindre krasch 1987, en lång trend och IT-bubblan. Men det som i dollar såg ut som två krascher, 2000 och 2008, var mätt i guld en enda lång krasch på elva år: från 5,47 till 0,67 uns, −88 %. Efter en ny trend 2012–2021 kom ännu en korrigering, från 2,61 till 1,30 uns fram till februari i år, och börsen ligger fortfarande under toppen från 2021.

Två saker är värda att lägga märke till. Varje stor botten har hittills varit högre än den förra: 5 gram guld 1980, 21 gram 2011 och 41 gram i februari i år. Och toppen 2021 var bara hälften av toppen år 2000.

Så här fungerade börsen före 1971, när dollarn var knuten till guld. Och det är så jag tycker att man bör se på börsen även i dag.

Samma börs, två helt olika bilder

Här är hela poängen i en bild. Överst S&P 500 i dollar: en trappa som stiger 605 gånger sedan 1925. Underst exakt samma index mätt i guld: ingen trend alls, bara stora vågor.

Mätt i guld har börsen inte ens kommit tillbaka till nivån från 1999. En andel i S&P 500 köper i dag 64 % mindre guld än vid årsskiftet 1999/2000. Den köper ungefär lika mycket som i början av 1960-talet, innan guldet släpptes från dollarn.

Man kan tycka vad man vill om det, men det ger en helt annan bild än den man brukar få av hur börsen utvecklas.

Från 7 till 161 gram guld

1928 kostade börsen 37 gram guld. I botten 1932 kostade den 10 gram och 1967 nästan 90 gram. Sedan, 1979, bara 7,4 gram. Det är mindre än vid något årsskifte sedan 1925, även under depressionen. Tjugo år senare, 1999, kostade samma index 161 gram, 22 gånger mer.

Topparna 1928, 1967 och 1999 blev högre och högre. Men sedan 1999 har börsen inte gått bättre än guldet. Toppen 2021, 83 gram, nådde varken upp till 1967 eller 1999. I dag kostar en andel 58 gram.

Ingen vinner för alltid

Tittar man bara på vem som vinner, börsen eller guldet, ser man en pendel. Mellan 1932 och 1967 var börsen 8,2 gånger bättre än guldet. Men då var guldet låst mot dollarn, så där mäter vi i praktiken bara dollarn. Sedan 1967 har vinnaren bytts vart tionde till tjugonde år.

Guldet vann 11,6 gånger om 1967–1979. Börsen vann 22 gånger om 1979–1999, och det säger jag öppet. Sedan guldet igen till 2011, börsen igen till 2021, och sedan 2021 är vi i en guldfas.

När staten tog guldet

Under depressionen på 1930-talet fick många länder problem med sina valutor och sin ekonomi. Storbritannien och Sverige lämnade guldmyntfoten 1931 och lät sina valutor flyta fritt. Det var precis det som USA sedan gjorde 1971.

USA valde en annan väg. I april 1933 tvingades alla privatpersoner att lämna in sitt guld till staten mot det fasta priset 20,67 dollar per uns. Den som inte gjorde det riskerade stora böter. Nio månader efter sista inlämningsdagen, den 31 januari 1934, bestämde staten att samma uns var värt 35 dollar.

Samma kris, två djup

Så länge dollarn var knuten till guld gav de två måtten samma svar: 1937, 1962 och 1966 är samma siffra i dollar och i guld. Efter den 15 augusti 1971 går de isär. Oljekrisen 1973–1974 var −48 % i dollar men −78 % i guld. Och det går åt båda hållen: 1980–1982 föll börsen i dollar men steg i guld, eftersom guldet föll ännu mer. Guld är också en rörlig måttstock.

Börjar vi med de värsta krascherna mätt i dollar toppar 1930-talet listan, den som fortfarande kallas den värsta kraschen genom tiderna: −86 % på tre år. Tvåa är finanskrisen 2007–2009 med −57 %. Alla 17 krascher på minst 20 % sedan 1928 har tagit sig tillbaka till nya rekord i dollar.

Mätt i guld ser listan helt annorlunda ut. Störst är inte depressionen utan 1967–1974, när börsen föll 87,6 % mätt i guld men bara 31 % i dollar. Tvåa är IT-bubblan och finanskrisen, 1999–2009: −87 % mätt i guld mot −52 % i dollar.

Trea är 1976–1980. I dollar steg börsen 7 %, men mätt i guld föll den 87 %, eftersom guldpriset steg så mycket. Den kraschen syntes inte ens, eftersom den mättes i dollar som en uppgång. Kan man kalla det en krasch? Jag tycker att det är en av de mest spännande frågorna i hela analysen. Och 2022–2026, åren efter att Rysslands valutareserver frystes, steg börsen 42 % i dollar men föll 52 % i guld.

Att fallet 1971–1980 i bild 6 är ett och här två beror på regeln jag använder: en krasch räknas som slut när börsen har stigit 50 % från botten, och det gjorde den mätt i guld mellan 1974 och 1976.

Sedan tiden det tar att komma tillbaka till toppen. I dollar har det gått snabbare och snabbare: 25 år efter 1929, 5,5 år efter finanskrisen och ett halvår efter covid. Mätt i guld tog det 29 år efter 1929 och 30 år efter 1967. Toppen från juli 1999 är fortfarande inte nådd. 27 år senare ligger börsen 66 % under den.

Bara när räntan föll slog börsen guldet tydligt

Delar man in historien efter hur räntan rörde sig ser man något intressant. I dollar har börsen gått snabbare för varje period. Mätt i guld har den gett negativ avkastning i tre av fyra perioder. Under dem hade det varit bättre att äga guld än att ha pengarna på börsen.

Undantaget är 1981–2020, när räntan föll i nästan 40 år. Då slog börsen guldet med 5 % per år. Det säger jag öppet, för det är en del av sanningen. Men lägg märke till vad som hände när räntan vände upp 2020. I dollar har börsen aldrig stigit snabbare. Mätt i guld har den fallit.

Siffrorna är räknade på årsdata och skiljer sig något från analys 4, där jag mätte direkt i diagrammen med andra start- och slutpunkter.

Samma cykler, fast snabbare

Mäter man bitcoin i guld ser man samma cykler som i S&P 500: trend, bubbla, korrigering och konsolidering, om och om igen. Skillnaden är att cyklerna går mycket snabbare. Jag tror att det beror på att bitcoin är en mycket yngre tillgång. Den har bara funnits i snart 18 år.

Fyra cykler på fjorton år, med toppar 2013, 2017, 2021 och kring årsskiftet 2024/25. Varje botten har varit högre än den förra, från 5 gram guld per bitcoin 2015 till nästan 400 gram i februari i år. Men topparna planar ut: 34 uns 2021 och 37 uns 2025. Fallen har blivit mindre för varje cykel, och uppgångarna också.

Lägg sedan börsen och bitcoin bredvid varandra, båda mätta i guld. Från 2012 till 2021, när börsen steg mot guld, steg bitcoin ännu mer. Sedan december 2021, när börsen har fallit mot guld, har bitcoin fallit ungefär lika mycket.

Bitcoin har följt börsen, inte guldet. Jag tror att det är den största anledningen till att bitcoin inte har gått särskilt bra de senaste åren: priset har rört sig mer med börsen än med guldet.

Det obekväma: i dag kostar en bitcoin 20 uns guld, drygt 600 gram. Det är under hälften av toppen.

Två sanningar om samma börs

Aktier är ägande med risk, och den risken ska du få betalt för. Det har du fått, även mätt i guld, om du räknar med utdelningarna. Frågan är om belöningen har varit värd risken, och det får var och en bedöma själv.

Men jag tycker inte att man ska behöva ta risk för att spara sina pengar. Pengar ska vara ett sätt att spara din tid, energi och fokus så att du kan använda dem i framtiden. Det är pengarnas syfte. Sedan ska de också gå att betala med, och båda delarna bör vara sanna. De senaste femtio till hundra åren har vi mest levt med den andra sanningen: pengar är det vi betalar med, och sedan måste var och en göra något med sina pengar för att de ska behålla värdet.

Jag skulle vilja påstå att det är tvärtom. Något blir pengar för att människor litar på att det behåller sitt värde över tid. Det är därför det sedan blir ett betalmedel, inte tvärtom.

Vi är inte där i dag, vi är snarare i motsatsen. De flesta har aldrig varit så aktiva med sina investeringar som nu, eftersom det har blivit en sanning att pengar som inte investeras tappar i värde. Det tycker jag är en sorglig utveckling. Om pengarna själva hade behållit sitt värde hade du inte behövt bli investerare bara för att stå still. Min bedömning är att vi kanske är på väg in i en värld där pengar får vara pengar igen.

Skriv gärna vad du ser i siffrorna, och utmana mig.