Innehållet är endast information och är inte investeringsrådgivning eller en rekommendation.
Analys · MarknadsanalysVärlden byggs om i tre lager. Pengarna byts sist.
Robotar bygger om tillverkningen och AI bygger om tekniken. Det tvivlar nästan ingen på. Bitcoin utmanar pengarna, och där tvekar de flesta. Jag tror att tvekan har en förklaring: pengar är ett protokoll, och protokoll byts sist.
Av Gustav Buder, VD, Goobit Group AB (publ) · Publicerad 13 november 2026 · Data till 12 november 2026 · 17 min läsning
Världen i tre lager
Futureproof · Marknadsanalys 7
Data till 12 november 2026
Av Gustav Buder · Lästid cirka 17 minuter
×37 / ×8,5
USA:s pengamängd respektive konsumentpriserna sedan 1971
1/3
av alla dollar i USA:s pengamängd har tillkommit sedan februari 2020
11,6 %
per år i kronor, min ribba för att stå still. 100 000 kr behöver bli 300 000 på tio år.
4–5 %
av jordens befolkning äger bitcoin. Vid samma ålder var 6,7 % online.
Det här är en keynote som jag har byggt upp det senaste året och hållit på flera ställen, bland annat på universitet. Den handlar om tre skiften som jag tror bygger om världen de kommande 20–30 åren: robotar, AI och bitcoin. Responsen har varit så bra att jag spelade in den för min YouTube-kanal. Här kommer den som text, med siffrorna kontrollerade och källorna utskrivna.
Jag kommer själv från betalbranschen. Innan Goobit grundade jag Paytrim, där vi jobbade med Visa, Mastercard och de stora betalnätverken för butiker och e-handel. När jag tittade på bitcoin såg jag därför ett betalnätverk, och ett sämre sådant än Visa och Mastercard. Det var min slutsats i många år. Först hösten 2023 satte jag mig ner och läste på ordentligt.
Det är lätt att göra som jag gjorde. Vi tar det vi redan kan och dömer det nya utifrån det. Den här analysen är ett försök att zooma ut.
Det obekväma först
Bitcoin har fallit mer än 70 % fyra gånger: 2011, 2013–15, 2017–18 och 2021–22. Det senaste fallet var 49 %, från drygt 126 000 dollar i oktober 2025 till runt 64 000 i februari 2026. Den 12 november 2026 låg priset på 73 208 dollar, 42 % under toppen.
Det finns ingen trettioårsperiod att mäta. Mitt eget mått på bra pengar, pengatestet, frågar om något behåller köpkraften över 10, 20 och 30 år. Bitcoin är 17 år gammalt. Allt jag skriver om framtiden är därför min bedömning, inte ett resultat.
Ingen insättningsgaranti. Bitcoin omfattas inte av den statliga insättningsgarantin. Den som förvarar själv och tappar sina nycklar har ingen att vända sig till.
Mitt jäv. Futureproof är en teknisk plattform som drivs av Goobit Blocktech AB. Bitcoin- och guldtjänsterna tillhandahålls av Kvarn Capital Ltd och Kvarn Metals Ltd, och Goobit får en del av avgifterna. Jag är vd för Goobit Group och äger aktier i bolaget. Det här är min analys, inte ett råd.
Alla känner på var sin del av elefanten
Du känner kanske till liknelsen om de blinda och elefanten. Några personer får känna på var sin del av djuret. Den som håller i snabeln säger att det är en orm. Den som håller i benet säger att det är ett träd. Den som känner på örat säger att det är en solfjäder. Alla har rätt om sin del, och ingen ser hela djuret.
Med bitcoin är det likadant. En säger att det är ett betalnätverk, en annan att det är en digital valuta. Någon ser perfekt äganderätt, någon bank utan mellanhand, någon absolut knapphet och någon en köpare av spillenergi från kraftverk som annars inte får avsättning för den.

Elefanten i rummet
Alla pratar om kryptoprodukterna. Få frågar vilket protokoll pengarna ska stå på.
”Det är ett betalnätverk”
”Det är en digital valuta”
”Det är en köpare av spillenergi”
”Det är absolut knapphet”
”Det är perfekt äganderätt”
”Det är bank utan mellanhand”
Svep i bilden för att se hela.
Alla pratar om kryptoprodukterna. Få frågar vilket protokoll pengarna ska stå på. Det är elefanten i rummet, och för att se hela djuret behöver vi först förstå hur en civilisation är byggd.
Hur du ser på bitcoin beror på vilken del du känner på. Den som bara ser ett betalnätverk jämför med Visa. Den som ser ett monetärt protokoll jämför med dollarn.
Protokoll, plattformar och produkter styrs av olika saker
Så här ser jag på hur vår civilisation är uppbyggd. Längst ner finns protokollen: ramverk som vi alla förhåller oss till som sanna. Ovanpå dem bygger vi plattformar. Och på plattformarna finns produkterna som vi köper, säljer och använder varje dag.
Det intressanta är att de tre lagren drivs av helt olika saker.

som bär hela civilisationen
L3 · Produkt. Styrs av utbud och efterfrågan
L2 · Plattform. Styrs av beteenden
L1 · Protokoll. Styrs av värderingar
Förstå protokollagret, inte bara produkterna ovanpå.
Svep i bilden för att se hela.
Produkter styrs av utbud och efterfrågan. Jag har ett behov, någon löser det och vi gör en affär. Det händer varje dag, och vi byter produkt ganska lätt när något annat fyller behovet bättre.
Plattformar styrs av våra beteenden. En plattform kan vara teknisk, social eller fysisk. Vi ansluter oss när den gör det enklare för oss att göra saker, tillsammans och var för sig. Facebook gjorde det enklare att hålla kontakten med vänner, så vi flyttade dit. Plattformar har längre cykler, och vi byter mer sällan.
Protokoll styrs av våra värderingar, av det vi väljer att hålla för sant. Ett protokoll fungerar bara om nästan alla i din omgivning håller samma sak för sann. Därför byts protokoll mer sällan än något annat. Det tar lång tid att ifrågasätta sina värderingar. Men när ett protokoll väl har bytts är det också det som lever längst.
Varje lager styrs av något eget
Ett nytt protokoll kräver att nästan alla väljer en ny sanning.
Svep i bilden för att se hela.
| Lager | Styrs av | Vad det betyder | Byts |
|---|---|---|---|
| L3 Produkt | Utbud och efterfrågan | Jag har ett behov, någon löser det och vi gör en affär. | Ofta |
| L2 Plattform | Beteenden | Det som gör det enklare för oss att göra saker, tillsammans och var för sig. | Mer sällan |
| L1 Protokoll | Värderingar | Det vi håller för sant, och som nästan alla andra också säger är sant. | Sällan, men lever längst |
Tre exempel gör det tydligare. I en demokrati är produkterna lagar och reformer. Plattformarna är partierna, där vi samlas för att påverka. Protokollet är rösträtten och hela det legitima systemet runt riksdagen. Utan protokollet finns inga partier och inga lagar.
Internet är det senaste stora protokollskiftet vi har levt igenom. Först accepterade vi ramverket, TCP/IP. Sedan byggdes plattformar som App Store och Google Play, och ovanpå dem apparna. Allt använder samma protokoll, och det är därför internet blev så stort.
Och industrierna. Världens tre största industrier verkar i var sitt lager. Tillverkningsindustrin arbetar nästan helt i produktlagret. IT- och techindustrin bygger plattformar. Finansindustrin är protokollet, det som brukar kallas the everything industry, eftersom alla andra branscher behöver den för att fungera. Vi måste vara överens om hur vi gör affärer med varandra innan vi kan bygga något ovanpå.

Samma tre lager överallt
Demokrati: Produkt: lagar och reformer. Plattform: partierna. Protokoll: rösträtt och legitimitet.
Internet: Produkt: apparna. Plattform: App Store och Google Play. Protokoll: TCP/IP.
Industrin: Produkt: tillverkning. Plattform: IT och tech. Protokoll: finans.
Svep i bilden för att se hela.
Ju längre ner i lagren en förändring sker, desto längre tid tar den. Och desto längre lever den när den väl har skett.
Alla tre lagren byggs om samtidigt
Varför spelar det här roll just nu? För att alla tre lagren håller på att byggas om på en gång.
I produktlagret, i tillverkningsindustrin, tar robotarna över allt mer av arbetet. 2024 installerades 542 000 industrirobotar i världen, mer än dubbelt så många som tio år tidigare, och 4,7 miljoner var i drift. I plattformslagret byggs i princip varje plattform om med AI. Att köra en AI-modell på samma nivå som GPT-3,5 blev 280 gånger billigare på två år, från november 2022 till oktober 2024. Och i protokollagret, i finansindustrin, blir bitcoin en allt större del av systemet.

Alla tre lagren byggs om samtidigt
L3 · Robotar: 542 000 industrirobotar installerades 2024, dubbelt så många som tio år tidigare. 4,7 miljoner i drift.
L2 · AI: AI på GPT-3,5-nivå blev 280 gånger billigare på två år, nov 2022 till okt 2024.
L1 · Bitcoin: Pengar och avräkning byggs om kring ett protokoll som ingen äger.
Källor: IFR World Robotics 2025, Stanford AI Index 2025.
Svep i bilden för att se hela.
Det jag tycker är mest spännande är reaktionen. Jag har inte träffat en enda människa de senaste tio åren som ifrågasatt att det blir fler robotar i industrin. Det är självklart. AI har blivit en boom de senaste tre, fyra åren, och nästan alla håller med om att det förändrar hela techindustrin och i princip hela världen. Men när jag säger att bitcoin troligen kan förändra finansindustrin börjar de flesta tveka.
Lagren förklarar varför. Robotar verkar i produktlagret, och där styr utbud och efterfrågan. Det är lätt att acceptera en bättre produkt. AI förändrar våra beteenden, och de flesta har redan börjat använda det i vardagen. När beteendet har ändrats är det lätt att acceptera förändringen. Bitcoin verkar i protokollagret. Där handlar det om att acceptera nya värderingar, och därför tar den förändringen längst tid.
Robotar? Självklart.
AI? Det bygger om allt.
Bitcoin? Inte säker.
Tvekan är inte ett motargument. Den visar att det är protokollagret, och värderingar byts sist. Prova att säga ”internet är framtiden” 1995.
Svep i bilden för att se hela.
Stora protokollskiften sker sällan, och min bedömning är att de tar 30–40 år innan de är helt genomförda. Ungefär så lång tid tog det för internet att bli accepterat av i princip alla.
Tvekan inför bitcoin är inget argument emot det. Det är vad man kan vänta sig när det som ska bytas är värderingar. Men tvekan bevisar inte heller att skiftet kommer att lyckas.
Vad gör bitcoin till ett monetärt protokoll?
Bitcoin bygger på blockkedjeteknik. Enkelt uttryckt är det ett sätt att skapa något som är fast och som inte går att ändra i efterhand, ett sätt att bevara en sanning i den digitala världen.
I bitcoins protokoll är det bestämt att det bara ska finnas 21 miljoner bitcoin. Det är hårdkodat från start. I dag finns omkring 20,1 miljoner, 96 % av alla som någonsin kommer att finnas. Var fjärde år halveras belöningen för ett nytt block, i dag 3,125 bitcoin, och den sista skapas runt år 2140.
Protokollet är dessutom öppet. Vem som helst kan läsa exakt hur koden fungerar, och vem som helst kan äga, skicka och kontrollera utan att någon grindvakt bestämmer. Drygt 20 000 nåbara noder, servrar runt om i världen, kontrollerar hela tiden varje transaktion mot reglerna. I snitt kommer ett nytt block var tionde minut, och så har det rullat sedan januari 2009. Nätverket hade två allvarliga fel tidigt, 2010 och 2013. Sedan dess har det gått utan avbrott.
Ingen äger protokollet. Noderna skyddar systemet, men de äger det inte, och dina bitcoin äger du separat från dem. För en enskild bank vore det i praktiken omöjligt, och alldeles för dyrt, att bygga samma sak: tiotusentals oberoende servrar som drivs av människor och företag som inte styrs av varandra.

Vad gör bitcoin till ett monetärt protokoll?
21 miljoner, fast: 96 % finns redan. Penningpolitiken är ingen kommittés beslut.
Ingen äger det: Ingen vd. Drygt 20 000 noder kontrollerar varje block.
Öppet för alla: Vem som helst kan äga, skicka och kontrollera, utan att be om lov.
Dygnet runt: Ett block var tionde minut sedan 2009. Utan avbrott sedan 2013.
Ett protokoll blir starkt när människor litar mer på reglerna än på institutionerna ovanför dem.
Svep i bilden för att se hela.
Ett protokoll blir starkt när människor litar mer på reglerna än på institutionerna ovanför dem.
Sedan 1971 har allt växt, mätt i dollar
Varför spelar ett fast utbud så stor roll? För att resten av vårt penningsystem saknar ett. Den 15 augusti 1971 stängde president Nixon möjligheten för andra länders centralbanker att växla dollar mot guld. För amerikaner hade kopplingen brutits redan 1933, och kronan blev fiat 1931. Men 1971 klipptes den sista tråden. Sedan dess bygger alla stora valutor bara på förtroendet för att de är värda något.
Hur har det fungerat? Sedan årsskiftet 1970/71 har konsumentpriserna i USA stigit 8,5 gånger. Pengamängden M2 har vuxit 37 gånger. S&P 500 har stigit 84 gånger, utan utdelningar, och guldet 113 gånger, allt mätt i dollar.
Sedan 1971 har allt växt, mätt i dollar
| Mått | Gånger |
|---|---|
| Konsumentpriser | 8,5 |
| Pengamängden M2 | 37 |
| S&P 500 | 84 |
| Guld | 113 |
Konsumentpriser ×8,5. Pengamängden M2 ×37. S&P 500 ×84. Guld ×113.
Gånger i dollar, logaritmisk skala, årsskiftet 1970/71 till okt 2026 (M2 till sep 2026).
Kronan sedan 1931: 0 av 65 trettioårsperioder där kronan behöll sin köpkraft.
Källor: BLS (KPI), Fed H.6 (M2), Damodaran (S&P 500, bara kurs), Världsbanken (guld). Kronan: min analys Från guld till fiat.
Svep i bilden för att se hela.
I Sverige ser mönstret likadant ut, bara längre. Sedan kronan blev fiat 1931 har den inte behållit sin köpkraft i en enda trettioårsperiod, 0 av 65. Det har jag gått igenom i Historien om fiatvalutor.
När det finns 37 gånger fler dollar stiger allt som är knappt, mätt i dollar. Mycket av det som ser ut som tillväxt är en måttstock som har krympt.
Pengar är skuld. Bitcoin är ingen annans skuld.
Före 1971 var en dollar ett löfte om guld. I dag är den fortfarande en skuld, men utan löfte om något annat. Nästan alla pengar skapas när banker lånar ut. Lånet hamnar på bankens tillgångssida och dina nya pengar på dess skuldsida. Det är inte min tolkning, det beskriver Bank of England själv.
Det får två följder. Den första: ett system byggt på skuld och ränta behöver att pengamängden hela tiden växer, annars går räntorna inte att betala. Så ser jag det, och det är därför pengarna tappar värde över tid. Det är en fördel för den som lånar och en nackdel för den som sparar.
Pengar är skuld
Bankens tillgångar: Lån till hushåll och företag
Bankens skulder: Dina pengar på kontot
När banken lånar ut skapas nya pengar på ditt konto. Fler skulder än tillgångar betyder konkurs, så pengamängden måste hela tiden växa.
Bitcoin: Ingen annans skuld. Flyttar pengarna från skuldsidan till tillgångssidan.
Källa: Bank of England, Money creation in the modern economy, 2014.
Svep i bilden för att se hela.
Den andra följden gäller ägandet. Har du pengar på banken äger du en fordran på banken. Du är en av miljontals fordringsägare, med ett löfte om att få ut dina pengar. Insättningsgarantin skyddar upp till 1 050 000 kronor per person och bank, och Riksgälden ska göra pengarna tillgängliga inom sju arbetsdagar.
Bitcoin som du äger, ett till ett, är ingen annans skuld. Du äger det på samma sätt som du äger mark, ett hus eller ett guldmynt i handen, och du kan ta ut det och förvara det själv. Det flyttar pengarna från skuldsidan till tillgångssidan. Baksidan är att ingen garanti står bakom, och att ansvaret blir ditt eget.
Äga, eller ha en fordran
Pengar på banken: En fordran. Du är en av miljontals fordringsägare. Insättningsgarantin: upp till 1 050 000 kr, tillgängligt inom sju arbetsdagar.
Bitcoin du äger: Ett ägande. Ett till ett. Kan tas ut och förvaras själv. Ingen annans balansräkning emellan.
Källa: Riksgälden, Insättningsgarantin.
Svep i bilden för att se hela.
Hur mycket tappar då pengarna? I analysen Vem slår true-flation? räknade jag fram vad jag kallar true-flation: guldets genomsnittliga ökning mot dollarn sedan 1971 plus det nya guld som bryts varje år, omräknat till kronor. Det blir 11,6 % per år. Om det stämmer behöver 100 000 kronor bli 300 000 på tio år, bara för att behålla köpkraften.
True-flation: 11,6 % per år för att stå still
I dag 100 000 kr. Om tio år 300 000 kr
… bara för att behålla köpkraften. True-flation = guldets snitt sedan 1971 (8,8 % per år i dollar) plus nytt guld från gruvorna (1,5 %). I kronor: 11,6 % per år.
Fiat tvingar sparare att bli investerare. Alla ska inte behöva bli finansiella specialister för att kunna ha ett drägligt liv.
Källa: min analys Vem slår true-flation? (okt 2026). 1,116 upphöjt till 10 ≈ 3,0.
Svep i bilden för att se hela.
Fiat tvingar sparare att bli investerare bara för att stå still. Alla ska inte behöva bli finansiella specialister för att kunna ha ett drägligt liv.
Fiat och bitcoin mot tre principer
Jag har tre principer för vad pengar ska klara, och de är också grunden för bolaget jag bygger. Den första är att ingen människa ska jobba för pengar som någon annan kan trycka. Den andra är att det ska räcka att spara. Den tredje är att pengar ska vara neutrala och inte styras av en enskild stat eller part. Låt oss pröva båda penningsystemen mot dem.
Utbud. Kronor och dollar har inget tak. Banker och centralbanker kan skapa mer, och gör det. Bitcoin har ett tak på 21 miljoner, och reglerna för hur nya bitcoin skapas har varit kända sedan 2009 och har inte ändrats.
Skuld. Fiat skapas som skuld och kräver inflation för att räntan på skulden ska kunna betalas. Bitcoin skapas med energi och matematik, och ingen annans skuld står bakom.
Styrning. Fiat styrs av centralbanker och i sista hand av staterna. Bitcoin styrs av regler som alla kan granska och ingen ensam kan ändra.

Prövat mot de tre principerna
Fiat: 1 · Utbud: Inget tak. Banker och centralbanker kan skapa mer. 2 · Skuld: Skapas som skuld och kräver inflation. 3 · Styrning: Centralbanker och, i sista hand, politiken.
Bitcoin: 1 · Utbud: Fast tak: 21 miljoner. Reglerna kända sedan 2009. 2 · Skuld: Ingen annans skuld. Skapas med energi och matematik. 3 · Styrning: Regler som alla kan granska och ingen ensam kan ändra.
Svep i bilden för att se hela.
Det betyder inte att bitcoin är färdigt. Det betyder att det är byggt för de tre principerna, medan fiat är byggt för att kunna växa.
Tekniken pressar ner priserna. Skulden kräver att de stiger.
Här kommer den stora krocken. En fri och effektiv marknads naturliga tillstånd är deflation. Ordet låter farligt, och de flesta ekonomer lär sig att deflation är något ont. Det är en sanning med modifikation. Deflation betyder i grunden att vi kan göra mer med mindre.
Med internet har kostnaden för att kommunicera med hela världen gått mot noll. Med AI går kostnaden för kunskap mot noll. Med robotar går kostnaden för fysiskt arbete mot noll. Och det handlar inte bara om teknik. Vi människor blir hela tiden bättre. En elitidrottare i toppform för femtio år sedan hade inte haft en chans mot en elitidrottare i samma idrott i dag. Vi gör saker snabbare och effektivare med samma kostnad och samma energi, och det är detsamma som deflation.
Den fria marknadens naturliga tillstånd är deflation
Internet: Kommunikation → 0. Att nå hela världen kostar nästan ingenting.
AI: Kunskap → 0. Samma prestanda 280 gånger billigare på två år.
Robotar: Fysiskt arbete → 0. 4,7 miljoner industrirobotar i drift, fler varje år.
Vi gör inte saker 10 % bättre. Vi gör dem 10, 20, 100 gånger bättre på 20 år.
Källor: Stanford AI Index 2025 (GPT-3,5-nivå, nov 2022–okt 2024), IFR World Robotics 2025.
Svep i bilden för att se hela.
Problemet är att vårt system bygger på skuld. När priserna och kostnaderna krymper blir skulderna svårare att betala. För att kompensera skapas nya pengar. USA:s pengamängd M2 gick från omkring 15 400 miljarder dollar i februari 2020 till 23 155 miljarder i juni 2026. Det betyder att en tredjedel av alla dollar som finns i dag har tillkommit på drygt sex år, i en valuta som har funnits sedan 1792.
Jag ser pengatryckandet som en brygga. När den verkliga tillväxten inte räcker, eftersom tekniken pressar priserna, hålls den nominella tillväxten uppe med nya pengar. Bryggan köper tid. Priset är att pengarna tappar värde fortare, tillgångar blåses upp, kapital hamnar fel och förtroendet sjunker.

Bryggan är pengatryckning
| Mått | Miljarder dollar |
|---|---|
| Feb 2020 | 15 400 |
| Jun 2026 | 23 155 |
Skuldsystemet → Nytt protokoll
Feb 2020 ≈ 15 400. Jun 2026 23 155.
En tredjedel av alla dollar i USA:s pengamängd M2 har tillkommit sedan 2020.
Bryggan köper tid. Priset: tillgångsinflation, felinvesteringar och sämre förtroende.
Källa: Federal Reserve Board, H.6 (säsongsjusterat, miljarder dollar).
Svep i bilden för att se hela.
Det skapar en motsägelse som jag tror påverkar oss mer än vi tror. Vi säger att pengar ska vara det stabila, det vi lutar oss mot när det skakar. Samtidigt flyr vi in i aktier, fastigheter och guld, allt som är knappt, för att pengarna inte ska tappa värde på kontot. Psykologer kallar det kognitiv dissonans: att hålla två sanningar samtidigt som inte går ihop.

Obehaget när det vi gör inte längre stämmer med det vi säger att vi tror.
Vi säger: Pengarna är stabila. Vi gör: Flyr in i knappa tillgångar.
Inflation · Knapphet · Eget förvar · Öppna nätverk · Långsiktigt sparande
Bitcoin tvingar fram motsägelsen i ljuset.
Svep i bilden för att se hela.
Fiat kan mycket väl ha fungerat bra före internet, AI och robotar. Men i en värld där tekniken hela tiden pressar priserna tror jag att vi behöver ett penningsystem som tål deflation i stället för att bekämpa den. Jag tror att bitcoin är det systemet.
Med skuldbaserade pengar äts produktivitetsvinsten upp av pengatryckandet. Med knappa pengar hade den kunnat synas som lägre priser och starkare köpkraft.
Det är lätt att kritisera något man inte förstår
Vi har redan levt igenom ett protokollskifte, så vi har facit för hur det känns. I november 1995 satt Bill Gates i David Lettermans talkshow och försökte förklara internet. Letterman var inte imponerad. Att man kunde lyssna på en basebollmatch på datorn? Han undrade om Gates hade hört talas om radio. Att man kunde spara den och lyssna senare? Bandspelare, någon? Mitt i alltihop sa han, med glimten i ögat:
”Det är lätt att kritisera något man inte riktigt förstår, och det är där jag står.”
Det är exakt den utmaning bitcoin har i dag. Vi har ju dollar och kronor på banken, och det fungerar bra. Vad är skillnaden? Det är inte en stor skillnad, men den är viktig. Det är vi tillsammans som ser till att bitcoin fungerar och finns kvar, och du äger det själv. Den skillnaden är svår att greppa, precis som skillnaden mellan en bandspelare och en ljudfil var svår att greppa 1995.
Och facit går att mäta. TCP/IP infördes 1983. År 2000 var 6,7 % av jordens befolkning online, och 2001 var det 8 %. Sedan tog det 24 år att nå 74 %. Den stora farten kom först med iPhone, App Store och Google Play kring 2008. Bitcoin startade 2009 och är i dag 17 år. Omkring 365 miljoner människor äger bitcoin, ungefär 4–5 % av jorden, och omkring 741 miljoner äger någon kryptotillgång, ungefär 9 %. Det är skattningar, inte en folkräkning.
Internet: 18 år till 8 %, sedan 24 år till 74 %
Observerade punkter, streckade förbindelser. Ingen årlig serie har tillhandahållits.
| Mått | Andel online, % |
|---|---|
| 2000 · år 17 | 6,7 |
| 2001 · år 18 | 8 |
| 2025 · år 42 | 74 |
Y-axel 0–80 %, x-axel 0–40 år efter protokollets start. Markering vid år 17. Punkter: 2001: 8 %. 2025: 74 %. Linje: Internet, andel online. Bitcoin 2026: ≈ 4–5 %. Krypto 2026: ≈ 9 %.
Samma ålder, år 17: 6,7 % av jorden var online år 2000. Bitcoin i dag: 4–5 % äger, 9 % äger krypto.
Internet: Världsbanken 1990–2023, ITU 2025. Bitcoin och krypto: Crypto.com, skattning 2025. År 0 = 1983 (TCP/IP) och 2009 (bitcoin).
Svep i bilden för att se hela.
Jag tror att bitcoin har lämnat den ifrågasättande fasen, där frågan var om det ens fungerar, om det är säkert och om man kan lita på en transaktion. Men vi är troligen långt från bitcoins iPhone-ögonblick. Jag tror också att det kan gå snabbare än för internet, eftersom infrastrukturen redan finns. Vi bär den i fickan.
Om bitcoin följer internets kurva står vi ungefär där internet stod runt år 2000. Det är ett scenario, inte en prognos.
Fyra steg, tre krafter och en liten tillgång
Hela avsnittet är min bedömning
Här lämnar jag det som går att mäta och beskriver hur jag tror att utvecklingen fortsätter. Bitcoin har ingen trettioårsperiod bakom sig, och det kan gå helt annorlunda.
Historiskt har nya pengar gått igenom fyra steg. Först samlar folk på något för att det känns nytt och värdefullt. Sedan blir det en värdebevarare, något man äger över tid, som mark eller en fastighet. Sedan ett betalmedel som vi handlar med. Och till sist en måttstock, det vi mäter alla priser i och kanske på sikt till och med betalar skatt i. De flesta upptäckte bitcoin av en slump de första åren och samlade på det för att det var roligt. Nu har allt fler börjat se det som en värdebevarare.
Nya pengar går igenom fyra steg
1 · Samlarobjekt → 2 · Värdebevarare (vi är här) → 3 · Bytesmedel → 4 · Måttstock
Y-axel: Värde. X-axel: Hur mycket samhället använder det.
Ju mer det används, desto större blir den monetära premien.
Min bedömning
Svep i bilden för att se hela.
Jag ser tre krafter bakom bitcoins värde. Den första är tillväxten i användningen, precis som med internet. Fler än nio av tio människor äger ännu ingen kryptotillgång alls. Den andra är teknisk deflation. Med knappa pengar syns produktiviteten som starkare köpkraft. Den tredje är skuldinflation. När utbudet av fiat växer stiger bitcoin mätt i fiat, eftersom måttstocken krymper. Ovanpå det ligger nätverkseffekten, och den verkar åt båda hållen. Det har vi sett i år.

Min bedömning
1 · Ekonomisk tillväxt: Mer värde skapas. En tillgång med fast utbud kan fånga en del av det.
2 · Teknisk deflation: Med knappa pengar syns produktiviteten som starkare köpkraft.
3 · Skuldinflation: När fiatutbudet växer stiger bitcoin mätt i fiat.
Bitcoin behöver inte 20 % mer saker varje år. Det räcker att nämnaren fortsätter växa mot en fast täljare.
Svep i bilden för att se hela.
Och bitcoin är fortfarande litet. Världens fastigheter är värda omkring 393 biljoner dollar, obligationerna 161 och aktierna 158. USA:s pengamängd ensam är 23 biljoner och allt guld som någonsin har brutits omkring 28. Bitcoin är värt omkring 1,5 biljoner dollar, ungefär 5 % av guldet och 0,2 % av de stora tillgångarna tillsammans.

Bitcoin är fortfarande litet bredvid de gamla tillgångarna.
| Mått | Biljoner dollar |
|---|---|
| Fastigheter | 393 |
| Obligationer | 161 |
| Aktier | 158 |
| M2 USA | 23 |
| Guld | 28 |
| Bitcoin | 1,5 |
Bitcoin mot guld ≈ 5 %
Fastigheter 393. Obligationer 161. Aktier 158. M2 USA 23. Guld ≈ 28. Bitcoin ≈ 1,5.
Om bitcoin blir monetär infrastruktur ändras hela jämförelsen.
Biljoner dollar. Fastigheter: Savills (2025). Obligationer, aktier: SIFMA (2025). M2: Fed H.6. Guld ≈ 216 000 ton à 4 020 $/uns. Bitcoin ≈ 20,1 M à 77 000 $.
Svep i bilden för att se hela.
Så här tror jag att de kommande 20–30 åren ser ut. Fram till ungefär 2030 handlar det om tillgång: regler som MiCA, institutioner som behandlar bitcoin som en normal tillgång och produkter som gör det enkelt. Sedan kommer AI och programmerbara pengar, där AI-agenter betalar själva och lån mot bitcoin blir en mogen marknad. Efter det pressar robotar och AI priserna på allvar, och bitcoin blir en seriös kandidat som reserv. Räknar vi med internets takt når bitcoin samma spridning som internet har i dag runt 2050.

De kommande 20–30 åren
2026–2030 Tillgång: Regler som MiCA. Institutioner normaliserar. Enkla produkter.
2030–2036 AI och programmerbara pengar: Agenter betalar själva. Lån mot bitcoin mognar.
2036–2044 Deflation och reserv: Robotar och AI pressar priser. Bitcoin blir reservkandidat.
≈ 2050 Internetkurvan: 24 år från 8 % till 74 %, räknat från i dag.
De första 17 åren bevisade att bitcoin kan överleva. De nästa testar om civilisationen kan bygga på det.
Internet: 8 % (2001) till 74 % (2025), Världsbanken och ITU.
Svep i bilden för att se hela.
Om jag har rätt ligger det mesta av förändringen framför oss. Om jag har fel är bitcoin fortfarande en tillgång som kan falla med 70 % eller mer. Båda sakerna kan vara sanna samtidigt i många år.
Frågan är inte om världen byggs om

L3 Produkt: Robotar, appar. L2 Plattform: AI, nätverk. L1 Protokoll: Bitcoin, pengar.
Frågan är inte om världen byggs om
Frågan är hur snabbt du förstår vilket lager du står i.
Ägande · Tålamod · Ärlighet
Svep i bilden för att se hela.
Tre lager, ett skifte. Robotar, AI och bitcoin är inte tre trender. Det är samma skifte i tre lager, och protokollagret rör sig långsammast men lever längst.
Mät med rätt måttstock. Mätt i dollar ser allt ut att växa, för att pengamängden har vuxit 37 gånger sedan 1971. Mätt mot true-flation, 11,6 % per år i kronor, ser du vad pengarna faktiskt tappar.
Pengar är lagrad tid. Ägande, tålamod och ärlighet. Äg på riktigt, tänk i generationer och säg det obekväma högt.
Jag tror att det är dags att gå tillbaka till ett självständigt ägande av sina pengar. Det ska vara enkelt att spara utan att man behöver vara expert på att investera. Och jag tror att ett öppet och ärligt system, där vem som helst kan granska att allt sköts som det ska, är framtiden för vår civilisation.
Vi får leva och uppleva det här skiftet tillsammans, och det tycker jag är spännande. Skriv gärna vad du ser, och utmana mig.
Intressedeklaration och risk. Futureproof är en teknisk plattform som drivs av Goobit Blocktech AB. Bitcoin- och guldtjänsterna tillhandahålls av Kvarn Capital Ltd och Kvarn Metals Ltd, och Goobit får en del av avgifterna. Jag är vd för Goobit Group och äger aktier i bolaget. Det här är min analys och inte ett personligt investeringsråd. Bitcoin kan falla kraftigt i värde och omfattas inte av insättningsgarantin. Historisk utveckling är ingen garanti för framtiden, och det du sparar kan bli värt mindre.
Historisk utveckling är ingen garanti för framtida avkastning
Källor och metod
Bilderna är slidesen från videon till den här analysen. Illustrationerna är egna.
Bitcoin: pris 73 208 dollar den 12 november 2026 (Fortune, kl. 06.30 ET), toppen 126 198 dollar den 6 oktober 2025. Fall över 70 %: 2011, 2013–15, 2017–18 och 2021–22. Utbud omkring 20,1 miljoner av 21 miljoner, belöning 3,125 bitcoin per block. Noder: Bitnodes och Coin Dance, nåbara noder.
Sedan 1971 (bild 8): årsskiftet 1970/71 till oktober 2026. Konsumentpriser: BLS, CPI-U. Pengamängd: Federal Reserve, H.6 (M2, till september 2026). S&P 500 bara kurs: Aswath Damodaran, NYU Stern. Guld: Världsbanken. Kronan: Historien om fiatvalutor.
M2 februari 2020 till juni 2026 (bild 14): Federal Reserve, H.6, säsongsjusterat, miljarder dollar.
Pengaskapande: Bank of England, Money creation in the modern economy, Quarterly Bulletin 2014 Q1. Insättningsgarantin: Riksgälden.
True-flation: guldets genomsnitt sedan 1971, 8,8 % per år i dollar, plus gruvtillskottet 1,5 %, i kronor 11,6 % per år. Metod i Vem slår true-flation? 1,116 upphöjt till 10 ≈ 3,0.
Robotar: IFR, World Robotics 2025. AI: Stanford HAI, AI Index Report 2025 (kostnad per fråga på GPT-3,5-nivå, november 2022 till oktober 2024).
Internet: Världsbanken, andel av befolkningen som använder internet, och ITU 2025. År 0 = 1983 (TCP/IP) respektive 2009 (bitcoin). Ägande av bitcoin och krypto: Crypto.com, skattning 2025.
Värdekartan (bild 19): fastigheter Savills (2025), obligationer och aktier SIFMA Capital Markets Fact Book 2026 (värden för 2025), M2 Federal Reserve H.6, guld omkring 216 000 ton (World Gold Council) till 4 020 dollar per uns, bitcoin 20,1 miljoner till 77 000 dollar, båda i början av november 2026.
David Letterman och Bill Gates: Late Show with David Letterman, november 1995, återgivet av CNBC (2019). Citatet är min översättning.
Historik: Federal Reserve History (Nixons beslut 15 augusti 1971, Executive Order 6102, 1933) och Riksbanken (guldmyntfoten lämnas 1931).
Osäkerheter
- Ägarsiffrorna för bitcoin och krypto är skattningar från en aktör i branschen, inte en folkräkning.
- Internetkurvan är en analogi. Ett penningsystem behöver inte spridas i samma takt som en kommunikationsteknik.
- Värdekartan blandar mått. Fastigheter, aktier och guld är marknadsvärden, M2 är en pengamängd. Siffrorna visar storleksordning.
- Ramverket med tre lager, de fyra stegen, de tre krafterna och tidslinjen är min bedömning. Bitcoin har ingen trettioårsperiod bakom sig.
- True-flation är mitt eget mått, inte en officiell statistik. Guldets uppgång efter 1971 är delvis en engångsjustering efter att priset hållits fast 1934–1971.
Var med från början
Tjänsten är inte lanserad än. Anmäl dig till väntelistan så hör du från oss när vi öppnar.
Investeringar innebär risk. Ditt sparande kan både öka och minska i värde.